Igår var det ett år sen min bästa Doffe fick somna in. Jag saknar honom så otroligt mycket och mer därtill. Ett år har gått oerhört fort men minnena har inte bleknat en sekund. Min fina bästa vän som torkade så många tårar och som delade många skratt. Det där med bara en hund kan folk köra upp någonstans för dom förstår inte.
En människa kan svika så hårt och såra så fruktansvärt men de skulle aldrig en hund göra.
Ibland kan jag känna din närhet, till och med din lukt. Jag vet att du skulle älskat vädret nu. Massor med snö som du skulle åka på dina långa rödbruna öron i.
Jag älskar dig och jag saknar dig.